BLOGG

JULEN, EN TID ATT TACKA GÅRDSTOMTEN FÖR ARBETET

Posted by Susanne Göransson on 2016-12-21 09:36

Gårdstomten har funnits länge i svensk folktro. Det sägs att höll man sig väl med honom så gick det väl för gården och för att tacka för hans arbete skulle man vid jul ställa ut en skål med gröt. Att måna om den svenska folktron och det svenska kulturarvet ligger oss på Jämtgärsgård nära hjärtat. 

Enligt folktron regerade gårdstomten över gården. När en ny gård skulle byggas satt han på det första timmerlasset som kom från skogen för att kontrollera att allt blev riktigt gjort. Det finns berättelser från medeltiden om övernaturliga väsen som skulle ta hand om gårdens väl och ve under förutsättning att de blev väl omhändertagna.

Tomte_CurtNystrom_397x397.jpgSjälva ordet Tomte kommer av att man från allra första början tänkte på honom som gårdens egen lilla gud. Ett annat ord för gård är ju "tomt". Det blev Gubben på tomten, som senare blev tomtegubben och som i sin tur till sist förkortades till bara tomten. I Sverige kallas tomten också hustomte, tomtevätte eller nisse. Tomtens uppgift i livet var att arbeta på gården och hjälpa människorna. Han tog hand om djuren, lagade hustaket, varnade för faror, t.ex. eldsvådor. Så länge man hade en tomte på gården så var djuren friska och korna mjölkade bra. Det växte bättre på åkrarna där det fanns en tomte, så på sätt och vis så var han ett fruktbarhetsväsen, en odlingens beskyddare och naturens välgörare.

BILD: Julkort av Curt Nyström Stoopendaal, Jenny Nyströms son. En liten tomte med röd luva, grön jacka, mörka byxor, röda strumpor och träskor plumsar i snön. Han har ett stort förkläde utanpå sina kläder och han bär en lykta i ena handen. Bakom honom kommer en spräcklig katt gåendes. Tomten är på väg in på en gård genom grinden till en gärdsgård. Det lyser ut ett av fönsterna till ett boningshus och på den mörka himlen lyser gula stjärnor.

Det var viktigt att hålla sig väl med tomten, för han hade ett ombytligt temperament och kunde lätt bli förargad. Blev han det kunde han hämnas på gårdens ägare. För att behaga tomten och för att tacka honom för hans arbete på gården skulle man ställa ut en skål med gröt. I senare berättelser sägs tomten tycka särskilt mycket om risgrynsgröt, varför denna gröt numera kallas tomtegröt. Det gällde dock att se upp med gröten. I en saga berättas om en tomte som förargas över att gårdsägarna inte gett honom en klick smör i gröten, och hämnas genom att döda en ko.

Anledningen till att så många trodde på tomten var att det fanns så många berättelser om egna upplevelser. Många människor sade att de hade sett tomten. Men tomten var också en så naturlig del av livet på gården, så det fanns ingen anledning till varför man inte skulle tro på gårdens osynlige väktare.

Dagens Jultomte har sin föregångare i den lilla gårdstomten, S:t Nikolaus och julbocken. Ett folktroväsen, ett katolskt helgon och en utklädd julbock. Tillsammans har de bidragit till dagens jultomte. Den svenska jultomten är utseendemässigt inspirerad av såväl konstnärinnan Jenny Nyströms tomtefigurer som den amerikanska Santa Claus.

Tomte_1882-4-img_5672.jpg

BILD: Julkort av Curt Nyström Stoopendaal. Tomten har skött sina uppgifter under hela året och betraktar nu människornas boning i månskenet. Ska de ha vett att uppskatta hans mödor?

Att måna om den svenska folktron och det svenska kulturarvet ligger oss på Jämtgärsgård nära hjärtat. Gärdesgården var förr en naturlig del av gården och har i sig gett upphov till såväl talesätt som sägner. Av den anledningen vet vi att gärdsgården idag för många innebär en djupare betydelse och tillför en meningsfullhet, mer än ett staket vilket som helst.

GOD JUL!

New Call-to-action 

KÄLLOR:
http://www.nordiskamuseet.se/utstallningar/tomten
http://www2.kalmarlansmuseum.se/1/1.0.1.0/38/1/?item=art_art-s1/585
http://valkyries.se/gardstomten/
http://www.4um8.se/smaland/Folktro/folktro.htm
http://jennynystromsbilder.kalmarlansmuseum.se/klm-jenny-nystroem-web/curt-nystroem/hoegtider/jul/tomtar/
http://skaffaren.blogspot.se/2010/12/gammal-favorit.html

Topics: kulturarv

Om bloggen

Jämtgärsgård tillverkar gärdsgårdar med tillhörande grindar och portaler för hand enligt gammal hantverkstradition. Med rötter i Jämtland och ett unikt råmaterial, senvuxen gran från jämtländska skogar, bygger och binder vi gärdsgård på plats. I vår blogg vill vi öka kunskapen om gärdsgårdar, vad man kan tänka på inför att köpa en eller för att vårda sin gärdsgård och i största allmänhet sprida vår passion för det genuina gärdsgårdshantverket.

Följ bloggen

Inlägg