Vackert belägen på en skans vid Indalsälven, väster om Mörsil i Åre Kommun, Jämtland, ligger Mörsils Hembygdsgård Römmen. Här går historia och natur hand i hand med lek och gemenskap, generationer får upptäcka, uppleva och föra kulturarvet vidare. Jämtgärsgård fick förtroendet att bygga gärdsgård runt hembygdsgården – ett hantverk som både ramar in platsen och knyter an till dess kulturhistoriska miljö. Läs om hembygdsföreningen, deras val att bygga gärdsgård och det ekonomiska stöd som gjorde det möjligt.
En skans är en mindre försvarsanläggning eller befästning som förr användes för att skydda en viktig plats. Mörsils skans anlades 1611 intill Indalsälven och hade en viktig roll under 1600-talets krig och gränsstrider mellan Sverige och Danmark-Norge. På Römmen finns byggnader som berättar om bygdens liv och utveckling. Mörsils Hembygdsförening förvaltar byggnader och kulturarv, samtidigt som föreningen arbetar för att göra Hembygdsgården Römmen till en levande mötesplats för fler. Under flera år har ett särskilt fokus legat på att nå barn, unga och barnfamiljer – och att välkomna människor med olika bakgrund och erfarenheter av hembygdsarbete och kulturarv.
Genom att uppleva historien, och gärna med flera sinnen blir den mer tillgänglig och lättare att ta till sig, inte minst för barn och unga. Annelie Westin som vi intervjuat, är en av de ideella krafterna i styrelsen, berättar om föreningens arbete och filosofin ”se, höra, röra” som hon själv känner starkt för.
– Vi vill att människor ska få möta kulturarvet på olika sätt. Att se, höra och faktiskt få röra och känna sig fram gör att upplevelsen sätter sig starkare. Det handlar om att skapa en plats där barn, unga och vuxna kan vara nyfikna, utforska och lära tillsammans, berättar Annelie Westin.
Ett exempel är den lek- och lärmiljö som växer fram på Römmen. Den allra senaste tar avstamp i Mörsils historia som sanatoriesamhälle, där läkaren Torkel Horney (1860-1951) och lokala företagsamma krafter som Jon Jonsson Mankell (1840-1899) grundade sanatorieverksamhet i byn under sent 1800-tal. Läkaren Horney var inspirerad av de behandlingsmetoder mot tuberkulos som utvecklats på tyska och schweiziska sanatorier, där erbjöds vila, frisk luft och näringsriktig mat. Mankell var en av Mörsil sockens mest betydelsefulla och företagsamma män som bland annat år 1882 byggde Mörsils Jernvägshotell i anslutning till den nya järnvägen. Mörsil blev en plats för tuberkulosbehandlande sanatorier till skillnad mot frisklufts-turism och kurort som andra fjällbyar längs järnvägen. Det har föreningen tagit möjligheten att bygga en lek- och lärmiljö kring.
När hembygdsföreningen ville rama in området med staket föll valet naturligt på gärdsgård, för Annelie och styrelsen var det ett självklart alternativ, både estetiskt och kulturhistoriskt. Gärdsgården ger området en tydligare inramning och bidrar samtidigt till en tryggare miljö. Öppningar har placerats vid naturliga gångstråk, så att gärdsgården samspelar med hur besökare rör sig på området.
– Att det skulle vara gärdsgård som staket var självklart. Gärdsgården är en del av vår kulturhistoria och vårt svenska kulturarv, och den förstärker verkligen känslan av platsen. Samtidigt fyller den en viktig praktisk funktion, berättar Annelie. På vissa sträckor ville vi ha gärdsgården tätare för att ge extra skydd, framför allt för små barn, bland annat längs ett parti med brant terräng utanför. Nu när gärdsgården är på plats har vi fått många uppskattande kommentarer från både medlemmar och besökare, fortsätter Annelie.
För hembygdsföreningar, bygdegårdsföreningar och liknande finns ekonomiska stöd att söka för gärdsgårds-byggnation. Eftersom gärdsgården har en stark kulturhistorisk koppling kan en investering i vissa fall knytas till exempelvis kulturmiljö, kulturhistoriska landskap, utveckling av utemiljöer eller bevarande av traditionella byggnadstekniker. Exempel på möjliga stödformer är regionala bygdemedel, kulturmiljöbidrag och EU-finansierade stödprogram. Vilka stöd som är aktuella och vilka villkor som gäller behöver undersökas utifrån platsen, projektets syfte och den aktuella utlysningen. En första kontakt med Länsstyrelsen eller det regionala hembygdsförbundet kan vara ett bra steg.
På Römmen finansierades gärdsgården genom bygdemedel. Annelie berättar om deras process och lyfter värdet av att föreningar får möjlighet att utveckla och förädla kulturarvet:
– Det är viktigt och riktigt bra att det finns ekonomiska möjligheter för hembygdsföreningar att ta hand om och förädla våra kulturmiljöer. Med rätt stöd kan vi bevara traditioner, skapa nya upplevelser och låta kulturarvet leva vidare även för kommande generationer. För oss gick det oerhört smidigt, en fick idén till att sätta gärdsgård, vi sökte bygdemedel, fick det beviljat och gärdsgården byggdes - det var en smidig process, beskriver Annelie.
För att söka ekonomiskt stöd behövs ofta en tydlig bild av investeringens omfattning och kostnad. För gärdsgård och eventuella trägrindar bistår gärna vi på Jämtgärsgård med en kostnadsfri offert som underlag för föreningens planering och ansökan. Kontakta oss för att föra en dialog om era förutsättningar eller be om en offert genom vårt digitala verktyg.
För Jämtgärsgård är uppdraget på Römmen ett fint exempel på hur traditionellt hantverk kan bidra till att utveckla historiska miljöer. Med handbyggda gärdsgårdar av naturmaterial och kunskap i det traditionella hantverket skapas lösningar som både fyller en praktisk funktion och förstärker platsens karaktär.
Nu ramar gärdsgården in Römmen och blir en del av den fortsatta berättelsen om hembygdsgården – en plats där kulturarvet får upplevas, delas och leva vidare.