BLOGG

Ibland behöver ett befintligt staket repareras, byggas om eller byggas upp på nytt. Ibland är anledningen självklar ibland sker oförutsedda händelser. Förutom att bygga gärdsgård jobbar vi med reparation och återuppbyggnad av gärdsgård, något som är uppskattat av flera anledningar. I denna blogg lyfter vi tre olika kunders utmaningar och hur vi löste utmaningen.

BearPeak är ett Årebaserat företag som exploaterar och bygger fastigheter för att skapa genuina fjällboenden. De jobbar ofta i de bästa lägena och ställer alltid höga krav på såväl kvalité som design och funktion. Vi har intervjuat Martina Szamer, projektledare på BearPeak som till en familj byggt detta fritidshus i Åre, ett gediget och modernt timmerhus där en svarttjärad gärdsgård blev valet som staket. Möjligheten att skapa en känsla av harmoni mellan fastighet och omgivning avgjorde deras val av staket i detta projekt.

Till de flesta av våra gärdsgårdar använder vi oss av materialet senvuxen gran från Jämtländska urskogar. För att skapa en större förståelse för resan från skog till färdig gärdsgård vill vi här i bildform visa några moment på vägen. Ett häftigt perspektiv att ha i åtanke är att virket vi tar till vidjor, slanor och bindningar är 80 år, oftast över 100 år gammalt.

Genom åren har vi på Jämtgärsgård samlat på oss otaligt antal myter och sägner kopplat till gärdsgården. Vissa berättade för oss mun mot mun och andra nedskrivna. Alla dessa myter och sägner sammantagna bidrar faktiskt till varför många av våra kunder väljer gärdsgård som staket. Berättelserna ger gärdsgården en djupare betydelse och anknytning till vårt nordiska kulturarv.

Under årtusenden har gärdsgårdar i olika skepnader varit ett naturligt inslag i vårt jordbrukssamhälle och använts för att skilja betande djur från växande gröda. Gärdsgården har följt oss i sitt nuvarande utseende sedan medeltiden, viljan att bevara och föra kulturarvet vidare finns och idag används gärdsgård som staket både i historiska miljöer och i nybyggda villakvarter. Fäbodvallar är en av få platser där gärdsgården fyllde en tydlig funktion och som fortfarande idag finns kvar.

På Jämtgärsgård har vi under en tid varit nyfikna på hur tankarna går kring olika val när en park eller annan offentlig miljö tar form och vid vilka tillfällen just gärdsgård känns rätt som staket. Vi bjöd in landskapsarkitekt Ann Fagerström Tronde och markentreprenör Daniel Forsman till samtal för att få en bild av detta, från ritbordet hela vägen ut till en färdig produkt. Intervjuerna med dem landade i denna blogg.  

Fjällöpning, vandring, cykling, alpina toppturer och skidåkning av olika slag lockar allt fler och trendiga begrepp som ”skogsbadning” och ”hemester” är snackisar. Den svenska naturen ligger i tiden. Allt fler upptäcker eller utforskar mer av den svenska fjällvärlden som besökare samtidigt som många även gör aktiva val, ändrar livsstil och bosätter sig i fjällmiljö.

På många håll i landet har den gångna vintern levererat rekordmängder med snö. Den extrema väderleken med både kyla och stora mängder snö har påverkat samhället på olika sätt och liksom annat som tinar fram kan gärdsgården behöva ses över för att se om den påverkats.

Ibland kan man vilja hålla husdjur inne på tomten i andra fall kan utmaningen vara att stänga vilda djur ute. När vilda djur håller sig i naturen gör de så klart ingen skada men kommer de för nära oss människor och våra bostäder kan det ibland det vara riktigt besvärligt.

Olika delar av landet har olika utmaningar när det kommer till vilda djur i anslutning till sitt bostadshus. Att bygga gärdsgård kan vara ett sätt att stänga vilda djur ute, som exempelvis rådjur och vildsvin.

Att det skulle bli gärdsgård på nytt var självklart för Jan-Åke och hans fru när de skulle sätta ett nytt staket runt sitt hus, men de ville hitta en konstruktion som passade deras behov än bättre. Vi har intervjuat Jan-Åke och vill lyfta ett par faktorer som var viktigt för dem när den nya gärdsgården skulle byggas.