BLOGG

GÄRDSGÅRDENS FUNKTION PÅ FÄBODVALLEN, ETT KULTURARV

Posted by Jan-Åke Tyllman on 2019-03-21 11:30

Under årtusenden har gärdsgårdar i olika skepnader varit ett naturligt inslag i vårt jordbrukssamhälle och använts för att skilja betande djur från växande gröda. Gärdsgården har följt oss i sitt nuvarande utseende sedan medeltiden, viljan att bevara och föra kulturarvet vidare finns och idag används gärdsgård som staket både i historiska miljöer och i nybyggda villakvarter. Fäbodvallar är en av få platser där gärdsgården fyllde en tydlig funktion och som fortfarande idag finns kvar.

Fädbod i Härjedalen med ny gärdsgårdDen svenska fäbodkulturen har rötterna i Skandinavien, i människans tidigaste strävan för överlevnad och utveckling. Att förflytta betesdjur mellan betesområden var ett bra sätt att ta tillvara markresurserna genom att nyttja årstidsvariationerna och olika klimatzoner. Lagom till midsommar tog man historiskt sätt med sig djuren från gården till fäbodvallen, ofta ensligt belägen i skogen eller på fjället. På fäbodvallen bodde man hela sommaren, vallade djuren och beredde mjölken till smör, mese och olika ostar.

Genom att stängsla runt vallarna kunde man hålla djuren borta från att beta av det värdefulla gräset. Djuren fick då följa fägatan genom fäboden när de vallades till och från betesmarkerna. Varje strå var så värdefullt till vinterfoder att det kunde bli böter om djuren råkade beta på slåttermark. Det finns många fäbodar bevarade runt om i Sverige och några få som idag aktivt används i fäbodbruk. Synen på fäbodbruket är olika och åsikterna går ofta isär. Vissa ser det som ett sätt att upprätthålla vårt kulturarv, att driva ekologiskt jordbruk eller att bevara den biologiska mångfalden, andra ser det som en möjlighet främja turismnäringen.

Några som driver ett aktivt fäbodbruk är Karl-Olof och Ingegerd Sundeberg, som har sin fäbod på Östvallen utanför Hede i Härjedalen. På Karl-Olofs hemgård i Hede, som varit i släktens ägo sedan 1907 driver de ekologiskt certifierat jordbruk med ett tjugotal mjölkkor. Till sommarbetet flyttar de ut till fäbodvallen och Karl-Olof berättar att det görs av flera anledningar som alla hänger ihop med vårt tidiga jordbrukssamhälle.

-Vi flyttar till fäbodvallen över sommaren bland annat för att spara åkrarna i byn till vinterfoder. En varm sommar som 2018 var vi väldigt glada att vi hade sommarbetet i vid vallen eftersom det var mycket frodigare där, berättar Karl-Olof. Både vi och korna uppskattar verkligen miljöombytet. Vi märker att korna känner på sig när det är dags att flytta genom att de blir mer rastlösa och dessutom känner de igen sig när vi väl kommer på plats, i fjöset (ladugården) hittar korna ofta sitt eget bås från fjolåret, fortsätter Karl-Olof.

Karl-Olof och hans fru är även måna om de gamla traditionerna med matförädling. De säljer mjölken till Arla både sommartid och vintertid, mjölk som hämtas 3 gånger per vecka i kylda tankar och under perioden på fäbodvallen förädlar de delar av mjölken på traditionsenligt vis.

På fäbodvallen tas morgonmjölken till kokhuset och bereds i en kopparkitel där vi värmer mjölken över öppen eld, berättar Karl-Olof. Grädden som separeras från mjölken blir i sig en exklusiv råvara, ostmassa pressas till ost och vasslen hettas upp och kokas 5-6 timmar till messmör, fortsätter han. För att hålla kvalitén på mjölken används moderniteter som kyla i tankar. När vi bor på fäbodvallen transporterar vi ner mjölk till Hede där Arla kommer med sin tankbil, berättar Karl-Olof.

Länsstyrelsen i Jämtlands län prioriterar levande fäbodbruk, särskilt det som drivs traditionellt och lyfter fram Karl-Olofs och Ingegerds aktiva arbete som en möjliggörare till det typ av grepp som har tagits i Hede. Gärdsgården på Östvallen har en viktig funktion, den behövs för att styra betet och bidrar både till den biologiska mångfalden och kulturarvet. Genom Länsstyrelsen har reparation och nybyggnation av gärdsgårdar kring fäbodvallarna därför kunnat finansieras. Man gjorde en översyn av de gärdsgårdar som fanns och har nu hägnat in där korna inte ska beta eftersom fäbodbetet bygger på att djuren går fritt.

Fäbodbruk i Hede med gärdsgård som viktig funktion.  Gärdsgård med viktig funktion vid fäbodar i Härjedalen.

Det är påtagligt bättre med de nya gärdsgårdarna på plats, både utseendemässigt och funktionellt, berättar Karl-Olof. Ägarna till de andra fäbodlotterna är också positiva och vi är stolta över vår plats. Vi har valt att inte aktivt satsa på turismen men för kulturarvet vidare på vårt sätt, genom att bruka fäboden som den gjorts i generationer. Ibland bjuder vi även in till berättarkvällar på fäbodvallen för att föra historierna vidare något som varit oerhört uppskattat och som vi kommer att fortsätta med, avslutar Karl-Olof.  

Mycket tyder på att trender som går ”tillbaka till ursprunget” är mer aktuellt än på länge, i allt från hur vi människor väljer att leva, hur vi tillreder mat som till val av inredningsmaterial. Småskaligt, lokalproducerat och självförsörjande samhällen är just vad fäbodbruket en gång i tiden bidrog till och en viktig del av vårt skandinaviska kulturarv. Viljan att föra det arvet vidare finns, och just kulturarvet är en del av anledningen till att många väljer gärdsgård som staket, oavsett det är på sin fäbodvall, vid sin sommarstuga eller kring sin villa i stan. 

FOTO

Reine Nilsson, gärdsgårdsbyggare 

KÄLLOR

Karl-Olof och Ingegerd Sundeberg
http://fabod.nu/
www.skansen.se
Länsstyrelsen Jämtlands Län

Topics: gärdsgård, kulturarv, Gärdsgård löser behov

Om bloggen

Jämtgärsgård tillverkar gärdsgårdar med tillhörande grindar och portaler för hand enligt gammal hantverkstradition. Med rötter i Jämtland och ett unikt råmaterial, senvuxen gran från jämtländska skogar, bygger och binder vi gärdsgård på plats. I vår blogg vill vi öka kunskapen om gärdsgårdar, vad man kan tänka på inför att köpa en eller för att vårda sin gärdsgård och i största allmänhet sprida vår passion för det genuina gärdsgårdshantverket.

Följ bloggen

Inlägg