BLOGG

VAD ÄR VAD PÅ EN GÄRDSGÅRD?

Posted by Susanne Göransson on 2016-09-16 16:11

Gardsgard_600x600.jpgEn gärdsgård består av olika beståndsdelar, här vill vi beskriva några av dem och visa på hur de hänger ihop.

  • Stör
  • Slana
  • Vidja
  • Stötta
  • Öppning

STÖR

Störarna som står i par är gärdsgårdens ”ben” som ska stå stadigt i marken och bära upp hela gärdsgården. Eftersom trä är ett levande material som i en gärdsgård dels sätts ihop och dels spettas ner i marken är kvalitén på virket av stor vikt. Men inte bara materialet är viktigt utan hur de behandlas och hur störparen binds ihop är viktigt för hela gärdsgårdens hållbarhet. På Jämtgärsgård förbereder vi störarna genom att bränna ändarna innan de sätts ner i marken. Att de är brända och själva tillvägagångssättet då vi sätter störarna i marken gör dem både hållbara och stabila. När vi bygger på berg monterar vi störparen på ett annat sätt, vi borrar i berget och i stören för att sedan sätta järn däremellan. De järn vi använder är rostfria och syrafasta. Det är en egen utvecklad metod som blir stabil och utan att lämna något synligt järn.

SLANA

Slanorna är det liggande gärdsgårdsvirket och kanske det i en gärdsgård som visuellt främst skiljer olika modeller åt. Slanorna läggs på ett systematiskt uttänkt sätt för både funktion och design. Vissa modeller har enkla slanor, andra dubbla och slanorna varierar i längd och antal på höjden. I vissa gärdsgårdsmodeller ligger slanorna åt samma håll, alltid med rotändan upp, i andra modeller ligger slanorna omlott med en rotända upp och den andra med rotändan neråt. Slanorna kan också vara hela eller kluvna längs träfibrerna, med eller utan bark och ibland färgade. Alla detaljer är beroende på modell eller önskemål.

VIDJA

Vidjor är de bindningar som håller ihop störparen och håller slanorna uppe. Även för vidjorna är det av stor vikt att materialet är rätt men även att de hantverksmässigt binds på rätt sätt. Det finns olika sätt att binda en gärdsgård, exempelvis med ståltråd, med grankvist, med vidjor av färska ung-granar eller vidjor av små senvuxna granar. Vi anser att en väl bunden gärdsgård binds med vidjor av små senvuxna granar (de ska hålla så länge som gärdsgården i övrigt håller) som klyvs och ångkokas innan bindning. Den kluvna snittytan bör hela tiden vändas inåt vid bindningen, för bästa utseende och kvalitet, det gör nämligen att bindningen tajtar ihop sig ytterligare när träet torkar efter ångkokningen.

STÖTTAGardsgard_detalj_stotta_600x600.jpg

Stöttor är de sidostöd som kan byggas in för att göra gärdsgården extra hållbar och stabil. En rätt byggd gärdsgård står av sig själv och dessutom lång tid men vi tror på att bygga in stödjande stöttor från start. Hur långt det är mellan stöttorna i gärdsgården beror lite på markförhållanden, modell och hantverkarens känsla för platsen.

ÖPPNING

Det kan verka självklart vad en öppning i ett staket är men det kan vara bra att redan från start ta med behovet av öppningar och syftet med dem. Ska exempelvis en öppning användas för infart med bil, som huvudentré eller en typ annan personpassage. Är du osäker på om du vill ha någon grind kan det vara bra att ändå förbereda för det. Önskar du inte någon grind är det ändå värdefullt att avsluta öppningen på rätt sätt, exempelvis med grindstolpar eller liknande så att öppningen är markerad och stabil. Läs gärna mer om ”att välja gärdsgård”. Tänk in antalet öppningar, uppskatta måtten på dem och hitta rätt lösning.

New Call-to-action

Topics: Att välja rätt gärdsgård, Gärdsgårdar

Om bloggen

Jämtgärsgård tillverkar gärdsgårdar med tillhörande grindar och portaler för hand enligt gammal hantverkstradition. Med rötter i Jämtland och ett unikt råmaterial, senvuxen gran från jämtländska skogar, bygger och binder vi gärdsgård på plats. I vår blogg vill vi öka kunskapen om gärdsgårdar, vad man kan tänka på inför att köpa en eller för att vårda sin gärdsgård och i största allmänhet sprida vår passion för det genuina gärdsgårdshantverket.

Följ bloggen