BLOGG

Till de flesta av våra gärdsgårdar använder vi oss av materialet senvuxen gran från Jämtländska urskogar. För att skapa en större förståelse för resan från skog till färdig gärdsgård vill vi här i bildform visa några moment på vägen. Ett häftigt perspektiv att ha i åtanke är att virket vi tar till vidjor, slanor och bindningar är 80 år, oftast över 100 år gammalt.

Genom åren har vi på Jämtgärsgård samlat på oss otaligt antal myter och sägner kopplat till gärdsgården. Vissa berättade för oss mun mot mun och andra nedskrivna. Alla dessa myter och sägner sammantagna bidrar faktiskt till varför många av våra kunder väljer gärdsgård som staket. Berättelserna ger gärdsgården en djupare betydelse och anknytning till vårt nordiska kulturarv.

Under årtusenden har gärdsgårdar i olika skepnader varit ett naturligt inslag i vårt jordbrukssamhälle och använts för att skilja betande djur från växande gröda. Gärdsgården har följt oss i sitt nuvarande utseende sedan medeltiden, viljan att bevara och föra kulturarvet vidare finns och idag används gärdsgård som staket både i historiska miljöer och i nybyggda villakvarter. Fäbodvallar är en av få platser där gärdsgården fyllde en tydlig funktion och som fortfarande idag finns kvar.

På Jämtgärsgård har vi under en tid varit nyfikna på hur tankarna går kring olika val när en park eller annan offentlig miljö tar form och vid vilka tillfällen just gärdsgård känns rätt som staket. Vi bjöd in landskapsarkitekt Ann Fagerström Tronde och markentreprenör Daniel Forsman till samtal för att få en bild av detta, från ritbordet hela vägen ut till en färdig produkt. Intervjuerna med dem landade i denna blogg.  

Fjällöpning, vandring, cykling, alpina toppturer och skidåkning av olika slag lockar allt fler och trendiga begrepp som ”skogsbadning” och ”hemester” är snackisar. Den svenska naturen ligger i tiden. Allt fler upptäcker eller utforskar mer av den svenska fjällvärlden som besökare samtidigt som många även gör aktiva val, ändrar livsstil och bosätter sig i fjällmiljö.